Någongång i mitt liv.
När min vokabulär och allmänbildning erövrat tillräckligt många kunskapsområden.
Ska jag sätta mig ner och författa något vackert.
Kanske blir det historien om mitt liv.
Kanske blir det en mening av ren desperation.
Jag vet inte.
Men det kommer bli mitt arv.
In other news:
Annika på jobbet kommer vara borta i 2 veckor (Woho!) pga. personliga skäl.
Inte för att allt detta hat hittills gett mig något, men jag hoppas det är något allvarligt.
Skilsmässa eller liknande, vad som helst som provocerar fram en livskris och får henne att sluta.
Då blir jag klad hest.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar