Hört på värnhem.

Engagerad stamkund 1.0 (Dj.Serbien) möter engagerad stamkund 2. (Nytillkommen baltisk talang) i förbipasserande vid kassalinjen och yttrar följande.
1.0 "What are you going to do?"
...
2.0 "Drink?... What else?!"
På något sätt sammanfattar det så mycket av min tillvaro.

En annan klassiker är tanten som kommer in och är väldigt tydlig i sin efterfrågan om ett "druvvin" alltså, ett vin gjort på druvor, vilken/vilka druvor eller än mindre vilken färg det var på dem hade hon ingen aning om.

Något som icke är klassiker:
Att fråga om Blossa08. Den är slut, du missade det, acceptera det.
Att på något sätt överhuvudtaget nämna något som ens i närheten är relaterat till hur pass avdragsgilla våra varor är. Gör det inte, och gör det defintivt inte mer än en gång för att du inte tror att du redan sagt det till vem det nu än är som står i kassan.
Att klaga på hur pass dyra våra varor är. Våra varor är VÄLDIGT konkurrenskraftigt prissatta, att vi sedan inte har någon direkt konkurrens är en annan fråga, som jag inte heller vill diskutera.

Vafan

Är detta?

Jag flyttade ju till the so-called south för att slippa snö.

I only noticed your face

Min lägenhet består i princip av:
1 köksmöblemang som 'räddats' från min Fars vind.
(Till eventuella syskon, jag tycker om det, snälla låt mig behålla det.)
1 danskt vardagsrumsmöblemang starkt influerat av italiensk design.
(Till eventuella utmätare, jag tycker om det, snälla låt mig behålla det.)
2st 90-sängar med 2 ikeabord.
1 bord med 2 stolar som blivit förpassat till min balkong på grund av enligt mig fallerande estetistik.
2 stolar från ovanstående bord som extraknäcker som avlastningsytor.
1 spegel.
12 Ljuskällor varav 7 för tillfället fungerar.
0 väggfasta installationer.
1 tv, som också 'räddats' från min fars boning.
1 dator, som är väldigt fin, men alldeles för omodern.
1 stereo som är placerad i vardagsrummet men som nästan enbart används i köket underligt nog.
1 omonterat ikeaskrivbord som staplats upp på flyttkartonger och blivit tv-bänk.
Ett antal värmeljus.
1 cykel som inte trivs utomhus.
1 gitarr, med tillhörande förstärkare.
1 bokhylla med böcker.
Samt ett par foton, mindre inredningsdetaljer, massor av räkningar, en del sprit och alldeles för få skor.

I sken av detta kan mitt simpla (Jag föredrar modernistiska) hem ibland uppfattas som något, kallt, och omysigt. Jag har sällan tid till att uppmärksamma dessa detaljer, jag går mest och funderar på hur det ska se ut, den dag jag... Iaf, när jag nyligen befann mig i mitt vardagsrum slog det mig hur mycket tak och väggyta jag har som bara, exsisterar, rent strukturellt och gjorde väldigt lite. Så jag gav mig på ett ljussättningsprojekt för att liva upp stämningen.
Såhär slutade det.

We got everybody singing.

Sistaluffen08

3:am Goodbye remix

Till alla xide-fantaster out there.
Idag anlände den.

och innan någon frågar.
Ja, blossa08 är slut.

Readers Sound Off on Private Rentals

Jag är inte alls så exalterad över Obamas seger som jag känner att alla andra tycker att man borde vara. Kanske är det för att jag varit övertygad om att han skulle vinna, kanske för att jag alltid varit ett tvärtombarn eller kanske är det för att han känns lite som Ronald McDonald, visst är allting fint, unikt och färgrikt på ytan, men det är fortfarande bara något överpriserade rätt kassa hamburgare förpackade i den amerikanska självbilden. Eller kanske var det bara det att hans seger-scen var slående likt något Speer skulle ritat till NDSAP.
Således gör jag helt-om och slänger upp bilder från helgen istället.

Jag tror att jag sakta börjar se en kontur.

Jag har så svårt att veta om jag ens betyder nåt för Dig
Du spelar nåt slags spel
Och det kan så lätt bli mitt fel
när Du ser på 'lilla mig'
Och en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej

Du älskar bara rött, och leker vacker romantik
Det är så lätt att haka på, det är sån lockande mystik
Men en dag är allting preskriberat och en del av Din lyrik
Jag har så svårt att balansera mellan trygghet och panik