The green fields of France.

Jag är otroligt uttråkad när jag inte är i lumpen.
Igår var jag på jobbet, de ville att jag skulle börja jobba och tjäna massa pengar som jag kan köpa massa braiga grejer som jag verkligen behöver för, men det får jag ju inte.
Passar vi på att tacka Försvarsmakten för den.
Iaf. För att komma till poängen.
Jag är uttråkad, så jag sitter och sorterar bilder.
Då hittar jag lite roliga saker från gång till gång, tex.
Den här bilden som sitter på min mormors vägg och föreställer ingen mindre än mig själv.
När jag var typ, jätte jätteliten.
Anledningen till att den hamnar här är att jag starkt misstänker att jag blev adopterad vid typ, 3 års ålder och hela min tid innan dess är fingrerad.
Jag menar, titta på denne unge man och säg ifall han har någon minsta likhet till mig!

Nej, jag visste ju det! Det är en helt annan person. Jag misstänker att han heter Stojan och bor i något konstigt land.
Som alla vet så bor min Mormor i Finland, och Andreas i Malmö funderade på att tatuera sig idag, vilket snabbt leder oss till vår nästa bild:

Nämligen min finske vän Tumpi som är min tatuerare, han är jättetrevlig och jag trodde inte alls att han skulle slå ihjäl mig under hela den tiden jag spenderade i hans studio. Iaf. tanken var ju att jag skulle sysselsätta honom också någon gång på sensommaren eller liknande, så nästa bild blir då självklart på min, med stor sannolikhet nästa tatuering:

Den skulle sitta på min andra underarm tänkte jag mig idag, men jag har haft andra placeringar på den också, för att inte säga utföranden, men något i den stilen. Varför? Ja, fundera på det.

Det var nog alles för nu.